Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

onsdag 23 april 2014

Etik vid aktieinvesteringar, när teori och praktik krockar



Egentligen gillar jag inte att diskutera etik eftersom jag är innerligt trött på skenheliga Göran Lindberg-typer som säger en sak och sedan gör någonting helt annat. Men i rätt sällskap är det riktigt kul och Per Penning provocerade mig lite. Därför tänkte jag förtydliga min syn på etik och aktieinvesteringar (jag kan även förtydliga att det handlar om en positiv provokation).

I grund och botten är jag utilarist vilket innebär att ”etiskt handlande” innebär att göra de val som maximerar den allmänna nyttan. Däremot omgärdar jag den övergripande principen med ett flertal förtydliganden och specialfall eftersom ”den allmänna nyttan” är ett diffust begrepp som lätt kan misstolkas (skjut den rikaste procenten och dela ut deras tillgångar till de fattiga är kanske att se som allmännyttigt?).

Hade jag varit religiös skulle dessa undantag kunnat härledas från valfri helig skrift. Men som rättrogen ateist kan jag inte fuska med den lösningen. Med oändligt mycket tid skulle jag säkert kunna förtydliga mina åsikter men i grund och botten är jag ganska konservativ och anser att värderingar kompatibla med idéer om den västerländskt liberala rättsstaten har visat sig vara gångbara. I vissa fall har jag fortfarande problem att rättfärdiga mitt ogillande (t.ex. djursex och polygami) men det är områden där jag helt enkelt inte är mogen att ha en åsikt.

För aktieinvesteringar innebär det däremot att det finns åtminstone två principer som jag anser vara oerhört viktiga oavsett den diffusa allmännyttan:
  • Pacta sunt servanda, avtal skall hållas. En företagsledning och styrelse har ingått ett avtal om att de skall arbeta för aktieägarnas bästa och skall ge en rättvisande bild av bolaget till både aktieägare och den övriga marknaden. Eftersom det sällan bara finns en kackerlacka i köket är jag dessutom oerhört känslig för ohederlighet då en lögn sällan kommer ensam.
  • Land skall med lag byggas, staten bör i möjligaste mån undvika att detaljstyra näringslivet. Regleringar är ofta nödvändiga men de skall ske av långsiktigt strategiska intressen (t.ex. SAAB-Kockums affären) och inte på grund av mediedrev eller i syfte att plocka billiga politiska poäng.

De här två principerna rensar ut en del bolag (en exempellista här). Men för bolag som följer lagen men ändå ses som etiskt känsliga försöker jag istället tillämpa ett mer utilaristiskt förhållningssätt även om jag ofta åsidosätter det.

Mitt etiska förhållningssätt ur ett teoretiskt perspektiv

Ett aktiebolag finns till för att ge sina ägare utdelning i utbyte mot att de från början har tillskjutit kapital i syfte att bygga upp verksamheten. Aktier utgör därför i lönsamma företag i princip ett skuldebrev med variabel ränta där bolaget ej påverkas av vilka småsparare som äger aktien. Situationen är däremot mer komplicerad för storägare som måste ta ett CSR-ansvar i bolagets styrning men eftersom jag inte investerar frivilligt i fonder är jag dåligt insatt i deras CSR-arbete.

Ur ett utilaristiskt perspektiv ser jag därför inga problem med att äga aktier i till exempel Swedish Match. Även om jag är oerhört negativ till bolaget då branschen bygger på att manipulera tonåringar med bristande förmåga till konsekvensanalys.

Mitt etiska förhållningssätt i praktiken

Jag investerar inte i aktier utan att ha gjort en ingående analys och tyvärr tappar jag motivationen då jag jag upplever affärsidén som osmaklig. När jag läser om bolag som Vitec, Formpipe Software eller Doro blir jag istället inspirerad av att se hur de bygger upp sina affärer och kan därför motivera mig till att genomföra analysen.

Mycket av materialet för CEZ hade jag till exempel samlat in för nästan ett år sedan. Men det var bara en kommentar från Kenny, ett intresse för Europeisk energipolitik och en naiv undervärdering av arbetsinsatsen som fick mig att förvandla materialet till en analys på bloggen.

Eftersom jag inte investerar i aktier utan noggrann analys innebär det att det finns en hel del bolag där jag inte skulle kritisera andra för att äga aktier, men som jag själv helt enkelt inte är intresserad av.

Kopplingen till Per Pennings inlägg

Initialt bedömde jag Skagen efter samma måttstock som jag bedömer mina egna aktieinvesteringar (investeringar är etiskt neutrala om ägaren ej tillför värde till bolaget). Men sedan insåg jag att Skagen och andra större investerare faktiskt har en påverkan på Ryssland-Ukraina konflikten då Putin är beroende av en fungerande finansmarknad. Att då negligera den politiska risken och hävda att marknaden är undervärderad är alltså inte en etiskt neutral handling för en stor kapitalförvaltare som Skagen.

24 kommentarer:

  1. Jag tackar för lektionen i väl genomtänkt etisk hållning. Själv blev jag först livrädd för att kallas för en Kapten Klänning - det hade varit hemskt. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, den meningsövergången var inte helt optimal. Skönt att du läste dem noggrant men jag får snygga till den så att ingen tror att jag har bosatt mig i sandlådan.

      Radera
  2. En fråga som jag funderar på ibland är vilken "nytta" vi som handlar aktier på börsen egentligen ger för samhället i övrigt. Du skriver korrekt att "Ett aktiebolag finns till för att ge sina ägare utdelning i utbyte mot att de från början har tillskjutit kapital i syfte att bygga upp verksamheten". Genom att köpa aktier i samband med ett företags introduktion på börsen eller vid en nyemission fungerar jag som småsparare som en slags riskkapitalist som ger företaget en nytta i form av likvider. Men vad jag har svårare att begripa och "försvara" är vad jag som handlar på andrahandsmarknaden börsen gör för nytta för samhället. Kan nån förklara det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Andrahandsmarknaden utgör en säkerhet för den som köper aktier på "förstahandsmarknaden".

      Om du på förstahandsmarknaden köper en aktie med direktavkastning 5 % skulle det (exklusive inflation och diskontering) ta 20 år att få tillbaka de pengar som du köpt aktien för. Som investerare tar du alltså en enorm risk genom att binda upp kapital utan möjlighet att likvidera dina innehav.

      Genom att köpa aktier frigör du alltså kapital och ser till att de personer som köper aktier i första läget har möjlighet att sälja sina aktier.

      Radera
  3. Även jag svarade Per P om Skagen men jag tror inte svaret gick fram.....

    Min punkt är att krig och katastrofer påverkar aktiemarknaden oberoende av vilka dessa aktier är.
    Jag vet inte om Skagen Kon-Tiki har aktier i Ryska eller Ukrainska bolag, men jag tror det inte.
    Att då utnyttja aktiemarknadens reaktion till att köpa Europeiska aktier som går ner men som helt saknar koppling till Ukraina och Ryssland är inte dålig etik enligt mitt sätt att se det.

    Jag kommer själv att "utnyttja aktiemarknadens svängningar" vid nästa större börsnedgång.
    Marknaden kommer då antagligen igen att överreagera på någon "katastrof" men mina aktieköp kommer inte därmed att vara oetiska.
    Eller hur? Resonerar en enkel människa som jag helt fel ?

    Besser

    SvaraRadera
    Svar
    1. I det här fallet finns inga objektiva rätt eller fel. Men när det gäller att köpa Europeiska aktier exponerade mot Ryssland tror jag att du har rätt.

      Det är stöd för den ryska börsen och kapitalinflöden som är problematiska ur ett etiskt perspektiv.

      Radera
  4. Bolag som säljer produkter till Ryssland? Bolag som säljer produkter till bolag som i sin tur säljer till Ryssland? Bistånd till Zimbabve?

    SvaraRadera
  5. Jag fick nyligen en lâng moral kommentar pâ min blog gällande Gazprom analysen som jag gjorde.
    Som investerare anser jag att om företaget har legal rätt att utföra sin verksamhet dâ ser jag inget problem i att investera i det.
    Däremot är jag mycket strikt när det gäller produkter som jag konsumerar och jag väljer helt enkelt att inte köpa och använda produkter som jag anser moraliskt felaktiga vilket inkluderar lâg kvalitativa produkter som bidrar till slit och slang mentalitet.
    I slutändan bidrar man ju inte som aktieägare till ett företags framgâng däremot gör man det som konsument.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Etiskt håller jag med dig men investeringsmässigt håller jag med kommentaren. Om Gazprom agerade som ett normalt företag skulle en investering vara oemotståndlig. Men kombinationen av politiskt slöseri och risken för ekonomiska embargon gör mig skeptisk. Jag skulle helt enkelt inte bli förvånad om kapitalöverföringar från Ryssland skulle blockeras eller aktier konfirmeras.

      Radera
    2. Jag tycker nog att man bör fundera över vilket land och vilken regerings lagar det är man accepterar när man säger "om företaget har legal rätt". En legal rätt att utföra sin verksamhet i Nordkorea skulle inte väga så tungt i min etiska kompass.

      Kul med ett ovanligt inlägg om etik och investeringar! Visst har småaktieägare i princip obefintlig makt, men för min del gillar jag inte tanken (läs: känslan) av att tjäna pengar på något som är i en etisk gråzon. Detta är väl mer av en känslomässig och handlar förstås inte om att kunna påverka någonting.
      Var gränsen för den etiska gråzonen går vet jag inte riktigt än men jag undviker att se närmre på tobaks- och försvarsbolag för att slippa bli lockad.

      Radera
  6. Utilarist? är det ett svenskt ord;) Å djur ska väl också få ha sex med varann..

    Ernesto

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utilitarism är en teori inom normativ etik som föreskriver att den rätta handlingen (se konsekventialistisk etiklära) är den som maximerar nyttan, det vill säga maximera utfallet av lycka och minimera utfallet av lidande.

      Utilarist är följaktligen en person som följer dessa läror.

      Radera
  7. Jag har en mer praktiskt inriktad, eller kanske cynisk, syn på saken än vad du har.

    För det första är det svårt att hitta objektivt etiskt korrekta investeringar utifrån "allmännytta". Etik är och förblir något personligt. Den ena personen kommer tycka att en investering i kärnkraft är förkastlig medan personen mittemot tycker att det är det enda rätta men en investering i vindkraft är bedrövlig ur ett etiskt perspektiv.

    För det andra kan man fråga sig varför ett bolag ska drabbas för att de råkar bo i ett land med en ledning de inte har valt eller inte haft möjlighet att påverka. Varför ska ryska entreprenörer bli straffade och bli utestängda från kapitalmarknader för att de råkar ha en ledare de kanske inte vill ha? Ekonomisk utveckling skapar bättre liv för människor och driver utvecklingen mot ökad demokratisering, så det kanske är att inte investera i Ryssland som är det oetiska?

    Ryssland är bara ett exempel. Man bör fråga sig vilka länder/ledare som egentligen är objektivt oetiska. Ryssland är en favorit att klaga på från svenskt perspektiv men rent objektivt finns det andra länder som agerar oetiskt på ett eller annat sätt. Ta Kina (fondfavorit) eller USA som två goda exempel. Fundera en stund på hur etiskt det är att investera i USA med den utrikespolitik de bedriver. Obama är beroende av fungerande kapitalmarknader, så i praktiken är man med och stöttar amerikanska krig om man investerar i amerikanska bolag. För att inte tala om när man köper amerikanska produkter. Eller?

    För det tredje ser jag etiska investeringar som en symbolhandling; som något man kan ha för att lura sig själv att ens samvete är rent. Om jag köper en aktie ser jag det, ur ett etiskt perspektiv, som ett värdepapper som byter ägare. Förra ägaren får pengar och jag får ett värdepapper. Vilken verksamhet som bedrivs är ur etiskt perspektiv nästan helt ointressant i detta sammanhang eftersom jag inte påverkar varken till eller från hur bolaget agerar. Om man äger tillräckligt hög andel kan man dock påverka bolagets inriktning och då kan det bli oetiskt.

    Det läge jag ser som oetiskt är om man bidrar med nya pengar till ett bolag med tveksam verksamhet. Tänk att ett ryskt vapenföretag ser kraftigt ökad efterfrågan i nuläget och behöver göra nyemission för att finansiera nya fabriker. I det läget snackar vi dålig etik om man bidrar med nyemissionspengar eftersom det påverkar bolagets verksamhet på riktigt.


    I slutändan är jag med dig på din tanke om att det är affärsidén som är det viktiga och i vissa fall hänger tveksam etik och tveksam affärsidé ihop, men då fäller jag bolaget på affärsidé. Inte på etik.

    Slutligen, vill man göra verklig nytta i världen genom att agera rättskaffens eller etiskt så är det inte genom att sälja en fond eller genom att avstå från att köpa aktier i ett visst land. Det är genom andra handlingar man kan göra verklig skillnad. Engagera sig i någon fråga, arbeta idéellt, köpa ekologisk mat, bara åka kollektivt, eller vilken fråga man nu brinner för. Kanske donera pengar till någon organisation om man inte har tid eller ork själv. Symbolhandlingar tillskriver jag noll värde. Man lurar bara sig själv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att du undervärderar hur mycket det ryska näringslivet skiljer sig från vad vi är vana vid. I väst funderar politiker på hur de bäst ska marknadsföra sig via medier, i Ryssland köper en till presidenten närstående person istället upp en kontrollpost i företaget (http://www.bloomberg.com/news/2013-06-25/fish-tie-kremlin-to-new-owner-of-facebook-s-russian-rival.html).

      För mig handlar det om en balansgång då jag inte blundar för problem bara för att de utspelar sig på en gråskala där jag inte kan låtsas att allting är svart eller vitt. I det här fallet anser jag att t.ex. DI.se går för långt då de kallar den ryska marknaden "undervärderad" vilket lär lura en hel del pseudo-contrarians till att köpa bolag på den ryska börsen utan att göra en rimlig analys av varför bolagen är så billiga.

      Annars tycker jag att vi ser ut att ha ungefär samma värderingar även om jag prioriterar svenskodlat framför ekologiskt ;-).

      Radera
    2. Undervärderar gör jag nog inte, för jag har ingen aning om hur det ryska näringslivet fungerar. Därför håller jag mig borta från Ryssland och det har ingenting med etik att göra.

      Apropå att Ryssland är undervärderat kittlar dock contrarian-nerven inom mig också. Att P/E-talet ständigt är lågt är ju välkänt, men i nuläget är det en eller två standardavvikelser lägre än det brukar och det är jag inte säker på att Ukraina-krisen motiverar. Ryssland har varit i många konflikter sedan Sovjet föll, bara att Ukraina råkar ligga lite längre västerut än alla andra och därför får mer uppmärksamhet. Att köpa ett ryskt index nu lockar lite, men det stannar där. Vi kan väl säga att jag aktivt avstår från att investera i Ryssland som en symbolhandling och därmed gör skillnad? ;-) Okej, vissa symbolhandlingar kan vara bra men andra är meningslösa.

      Jag föredrog också svenskt före ekologiskt innan jag fick barn, förresten ;-)

      Radera
    3. Varför bytte du när du fick barn?

      Radera
    4. Jag ogillar att stoppa i barnen gifter och kemikalier, om det är den typen av produkter som det handlar om. Jag vet att regelverket för vad som ska klassas som ekologiskt i vissa fall är ganska märkligt men i många fall är det ganska bra.

      Det finns fall då jag hellre väljer svenskt, ibland inte köper alls om det inte är svenskt (vissa typer av kött) och ibland inte köper alls om det inte är ekologiskt (t.ex. vindruvor, banan och paprika som är hårt besprutade). Allra helst köper jag svenskt ekologiskt. Vill du att jag ska utveckla mitt halvgodtyckliga regelverk ytterligare? ;-)

      Vissa produkter väljer jag bort ekologiskt också, t.ex. sådana produkter där galenskapen har gått för långt och äventyrar matsäkerheten. Min fru är livsmedelsinspektör så hon har koll på området ;-)

      Radera
    5. Jag var mest nyfiken.

      Jag gör ungefär samma sak. Kött prioriterar jag svenskhet, bananer ekologiskt (svårt med svenskt) och tomater har jag fortfarande inte bestämt mig för :P.

      Radera
  8. Etik är både en svår som intressant fråga när det kommer till investeringar. Etik och moral är ju dels något väldigt personligt, men också generellt sett något som är relativt till den tidsanda man lever i. Det som anses som oetiskt idag av vissa var fullt acceptabelt förr och vice versa (t.ex. slavhandel kontra ockerräntor).

    Angående symbolhandlingar som Kenny tar upp så är jag dock av motsatt åsikt. Symbolhandlingar har betydelse. Det är via dem du uttrycker dina värderingar och det är dina värderingar (i form av handlingar ej ord - de gör som du gör ej dom du säger ) du överför till dina barn (som de i sin tur eventuellt överför till sina barn om de anser dem rättfärdiga). Jag tror alltså att vad jag som individ gör idag, kan ge effekt inte bara här och nu utan även i framtiden. Nu blev detta lite fredagsfilosofiskt, men, men...

    Intressant inlägg Aktieingenjören!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Symbolhandlingar kan vara väldigt värdefulla.

      Både politiker och företag är känsliga för kritik och symbolhandlingar skapar uppmärksamhet vilket ökar kostnaderna för oetiskt beteende. Det var bland annat därför som jag lagt tid både på att angripa Claes Hemberg (http://cornucopia.cornubot.se/2013/09/gastinlagg-billstrom-och-northland.html) och Nya moderaterna när de ägnat sig åt bedrägligt eller skadligt beteende.

      Radera
  9. Hejsan, kom bara att tänka på en helt offtopic fråga: Varför låter konkurrensmyndigheterna Vitec ha runt 90% respektive 70% av marknaden för affärssystem för mäklare? Är marknaden för liten för att de ska bry sig? Det är ju egentligen ganska märkligt att de får fortsätta förvärva bolag med så höga marknadsandelar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inne på samma spå och kan tänka mig någonting som följande:

      Vitec dominerar marknaden för affärssystem för mäklare.

      Men de stora mäklarföretagen är större än Vitec och det finns ju dessutom andra affärssystem att köpa in om man inte vill ha Vitecs affärssystem för mäklare

      Radera
    2. Hmm. Jo det är klart, men jag tycker fortfarande att det är lite konstigt. Men som jag har förstått det ser väl konkurrensmyndigheter inte bara på marknadsandelar utan på hur konkurrensbilden påverkar priset till konsumenter, och detta innebär kanske att man är mindre känsliga i marknader där företag säljer till varandra? (slutkonsumenten drabbas inte). Oavsett så antar jag att hur priset påverkas är viktigt, och om man ser en priskonkurrens som fortfarande är sund så kanske man tillåter högre marknadsandelar, jag vet inte...
      Bara något jag kom att tänka på :)

      Radera