Topbanner

tisdag 29 oktober 2013

Diadrom Holdings rapport för Q3, 2013



I allmänhet är små konsultföretag är extremt exponerade mot konjunkturen och när man som Diadrom Holding arbetar gentemot tung industri fungerar man ofta som en buffert för att hålla uppe kundernas årsresultat. Det här innebär en betydande likviditetsrisk för små konsultföretag och i allmänhet anser jag att branschen är illa lämpad för aktieinvesteringar. Men för Diadrom Holding gjorde jag ett undantag baserat på tre skäl.

  • Man arbetar med långa och ofta produktkritiska kontrakt.
  • Man arbetar på en växande marknad och med en unik kompetensförsörjning.
  • Jag kunde köpa aktierna till en direktavkastning på över 6 % samtidigt som den normala tillväxten ligger kring 15 %. Även utan tillväxt är bolaget attraktivt värderat.


Tittar vi på de första tre kvartalen ser resultatet ut enligt följande:

  • Omsättningen uppgick till 43,1 (41,4) Mkr, en ökning med 1,7 Mkr eller 4 procent
  • Rörelseresultatet (EBIT) minskade med 1,2 Mkr till 8,7 (9,9) Mkr. 
  •  Rörelsemarginalen uppgick till 20,2 (24,0) procent
  • Resultat före skatt uppgick till 8,8 (10,0) Mkr
  • Resultat efter skatt uppgick till 6,9 (7,4) Mkr
  • Vinst per aktie uppgick till 0,95 (1,01) kr. För helåret 2012 uppgick vinst per aktie till 1,39 kr.


Den minskade vinsten är i princip helt hänförlig till att resultatet under Q3 minskade till 1,5 Mkr (3 Mkr) vilket enligt VD-orden berodde på att man avslutade flera stora kontrakt under juli och att det är svårt att få in nya kontrakt under sommaren.  Samtidigt ser man även en ytterligare avmattning på marknaden vilket innebär att vi får vara beredda på att även Q4 rapporten blir dålig. 

I början av det tredje kvartalet avslutade vi flera stora projekt. Det medförde ett lägre resursutnyttjande under sommarmånaderna då möjligheterna till försäljning och start av nya projekt är begränsade. Detta resulterade i en lägre omsättning och resultat för kvartal 3 jämfört med föregående år.

Vi bedömer att läget på marknaden har blivit något svagare efter sommaren. Kunderna har blivit mer återhållsamma och beslutsprocesserna har blivit längre, vilket lett till att lediga resurser tagit längre tid att belägga.

Som jag ser det är Diadroms rapport ytterligare ett tecken på att vi är på väg in i en konjunkturnedgång men jag är imponerad över att man som ett konsultföretag har lyckats hålla uppe beläggningen trots dessa problem

lördag 26 oktober 2013

Kinnevik och internethandel

Förra vintern var jag sugen på att köpa Kinnevik-aktier (här) men avstod eftersom jag ansåg att Tele2:s situation var för osäker och att det främst var Millicom som var intressant för mig som investerare. Sedan dess är Millicom + 10 % och Kinnevik + 70 % så jag och marknaden har inte riktigt varit överens.

Däremot grämer jag mig inte i någon större utsträckning över beslutet eftersom jag anser att Kinneviks tillväxt främst beror på två stora fel:
  • Marknaden överreagerade positivt på Tele2:s försäljning av sin ryska verksamhet (läs mer här).
  • En orimlig uppvärdering av Kinneviks e-handel.
Min skepsis mot e-handelssatsningen blev relevant idag eftersom jag noterade att Staffan Persson har gått ut och ifrågasatt Zalandos värdering i media (primär källa och lite mer). Staffan Persson har en helt enorm erfarenhet av IT-investeringar och har så mycket intressant att säga att jag under askmolnskrisen faktiskt var missnöjd med tre gratisdagar på Malta eftersom jag missade ett seminarium med honom. Däremot är han relativt okänd i mainstream media eftersom han ofta håller en låg profil och har ett namn som påminner starkt om Stefan Persson från H&M.

I dagsläget värderas Zalando till ca 10 miljarder kronor i Kinneviks värdering (P/S 2) men Goldman Sachs värderar bolagets europeiska site till 100 miljarder kronor och "andra" analytiker ska enligt artikeln sätta värdet till omkring 50 miljarder. Med tanke på att Kinneviks totala börsvärde i dagsläget uppgår till ca 60 miljarder kronor så innebär det att det skulle finnas enormt stora värden dolda i Kinnevik.

Men när man kommer fram till den här typen av extrema värden tycker jag precis som Staffan Persson att det är dags att dra i handbromsen och fundera lite på om det verkligen är rimligt. Läser man i artikeln verkar förklaringarna till varför värderingen är rimlig vara föga imponerande och skrämmande lika tankegångarna vid IT-bubblan.

Enligt Sven Sköld, analytiker vid Swedbank Markets, bör Kinnevik-aktien – som på fredagen handlas kring 240 kronor – upp till 250 kronor.
– Det är e-handelsbolaget Zalando som driver kursen, eftersom verksamheten hela tiden växer kraftigt. I Kinneviks egna redovisade substansvärde på 220 kronor per aktie värderas den till två gånger den rapporterade försäljningen de senaste fyra historiska kvartalen. Det är begränsad information om verksamheten, men det är inte jätteaggressivt med tanke på att de växer så snabbt. Det noterade brittiska jämförelsebolaget Asos värderas till fem–sex gånger försäljningen de senaste tolv månaderna och 4,3 gånger prognostiserad försäljning 2014.
Även Björn Gustafsson, Kinnevik-analytiker hos Cheuvreux, ser ”en väldig potential” i de nya e-handelssajterna som Kinnevik är delägare i genom det tyska Rocket Internet samt Zalando.
– Det är mycket stor skillnad jämfört med för 13 år sedan. Nu har e-handelsbolagen vettiga försäljningsmodeller och bra infrastruktur. Då inser man att det finns enorma strategiska värden i dessa bolag. 

Det är svårt att värdera Zalando eftersom de befinner sig i kraftig och kapitalkrävande tillväxt vilket gör P/E-tal svåra att tillämpa. Såna här lägen är precis de situationer som brukar leda till bubblor då investerare blir kreativa och börjar tillämpa relativvärderingar och "this time it's different tankar". Mitt knept för att undvika detta är därför istället att fråga mig "hur många år måste bolaget växa för att P/S talet ska bli rimligt?" vilket innebär att man även måste skapa en bild av den potentiella nettomarginalen eftersom denna skiljer kraftigt mellan olika branscher. I telekom verkar t.ex. P/S tal mellan 1,5 och 2 vara normen för att P/E ska hamna kring 10 medan motsvarande inom andra branscher kan vara allt mellan 0,2 och 5.

Jag tänkte därför jämföra Zalando med CDon Group och Ellos som är stabila e-handelsföretag med bred produktportfölj samt Dustin och Webhallen som jag anser vara välskötta bolag inom nischer väl lämpade för e-handel.


Omsättning Ellos Cdon Group Webbhallen Dustin
2012 2 145 929 2 149 883 932 435 480 905
2011 2 136 339 1 795 696 814 654 577 906
2010 2 024 854 1 199 215 719 435 540 238





Resultat Ellos Cdon Group Webbhallen Dustin
2012 -33 841 -25 673 9139 9 378
2011 -12 638 74 594 13 505 21 291
2010 -3 560 71 332 18 537 10 100





Nettomarginal Ellos Cdon Group Webbhallen Dustin
2012 neg -1,2% 1,0% 2,0%
2011 neg 4,2% 1,7% 3,7%
2010 neg 5,9% 2,6% 1,9%

Som vi ser är marginalerna inom e-handel långt ifrån exceptionella. Snarare präglas marknaden av extremt otrogna kunder eftersom internethandel har en lågprisstämpel och obefintliga möjligheter att bygga kundkontakt. Förtroende och varumärkeskännedom är sjävlfallet viktigt men jag tror att det är oerhört lätt att "köpa" marknad genom att under en period marknadsföra låga priser och skapa en kundbas. På sikt innebär det här att alla aktörerna på marknaden befinner sig i en situation där man hela tiden måste spendera mer pengar för att bibehålla sin ställning som en relevant spelare.

Det här scenariot är en mardröm för investerare och jag tänkte låna en text från Pär Magnusson på Affärsvärlden för att förtydliga mina tankar kring problemet (källa).

Professor Shubik gjorde sig ett namn inom den nationalekonomiska underdisciplinen spelteori, och hans mest kända tankeexperiment kallas för “The Dollar Game”.
 
I detta dollarspel auktioneras en dollar ut till två eller fler budgivare. Det finns dock ett viktigt antagande, och det är att samtliga budgivare får betala sitt sista bud även om de inte vinner auktionen.

Det är egentligen inget dumt antagande i en spelteoretisk tankenöt som syftar till att vara en modell för verkligheten. Faktiskt är det ofta så att verklighetens budgivare alla får betala för sina strategier och misstag även om de inte vunnit något på kuppen. Ni kommer snart att förstå.

Som ni säkert förstår så kommer buden för en dollar snart åka upp till 99 cent. Alla bud under en dollar för att köpa en dollar är förstås en ren vinst. Men vad händer när budet hamnat på en dollar? Jo, budgivarna kommer fortsätta att ge allt högre bud, eftersom det trots allt är bättre att betala sitt bud minus en dollar än att betala sitt bud utan att få dollar. Det är med andra ord helt rationellt ur den enskilde budgivarens perspektiv att fortsätta lägga bud långt över en dollar, men det är helt uppenbart en fullständigt galen budkamp då alla faktiskt är förlorare ju längre budgivningen pågår.

Det här är vad jag tror kommer att hända inom e-handeln och därför tror jag att Zalando antingen kommer att gå i konkurs eller dras med extremt låga vinstmarginaler. Med "drop shipping" (transport av varor direkt från fabrik till kund utan mellanlager hos e-handelsföretag) och ett globalt samhälle finns det helt enkelt inga konkurrensfördelar som kommer ge Zalando signifikant lägre driftskostnader än konkurrerande bolag även om de blir extremt stora. De här tankarna ligger även väldigt nära Kenny på Aktiefokus inlägg från gårdagen då han bland annat recenserade boken A Random Walk Down Wall Street som verkar ta upp liknande problem i USA.

Sammantaget innebär det här att jag anser att Kinnevik mycket väl kan vara i en bubbla just nu och en investering ligger därför längre bort än tidigare.

fredag 25 oktober 2013

Lynching: Telia, 3 och jobbiga telefon"återförsäljare"

Under det senaste året har jag haft en hel del att göra med Telia på grund av bredband och andra frågor. Blixten slog bland annat ut vårt ADSL under hela augusti vilket innebar en hel del kontakt. På det stora hela är jag nöjd även om jag har noterat en del allvarliga brister i kontakten med Relacom som sköter nätet hos oss. Jag har även haft ett mobilt bredband från Tre som har givit mig vissa möjligheter att jämföra de två bolagen även om urvalet är litet.

Det jag har testat är telefon, chat, butik och mejl på Telia samt telefon/mejl på Tre.

Just nu är jag nöjd kund hos Telia men jag kan vara tvungen att avsluta det ändå eftersom Telia har slutit avtal med Dialect/Telefokus som ägnar sig åt oerhört aggressiv telefonförsäljning där de ringer upp min mobiltelefon. Eftersom jag ofta sitter på möten men väntar på samtal blir det här vansinnigt irriterande och jag överväger därför ett byte. Tips om bolag som är mer återhållsamma i sin kontrakt med återförsäljare uppskattas därför.


Telia

Telias telefonsupport är väldigt bra. Man får man svara på en del frågor för att komma rätt vilket är småsegt. Men därefter får man i princip omedlbart assistans och det märks även att supporten är välutbildad. Man har dessutom en bra integration mot Relacoms nät vilket innebär att enklare fel i ADSL-nätet kan diagnosticeras omedelbart av kundsupporten.

Den enda invändningen jag har mot Telias support är att man behöver skapa ett bättre stöd för när Relacoms operatörer ska återrapportera till supporten. Kundtjänst kunde nämligen se om åtgärder var öppna/avslutade men verkar inte få någon återkoppling om arbetet. I vårt fall var det här väldigt irriterande eftersom teknikerna avslutade avfallet då man var tvungen att vänta på höstskörden innan man kunde gräva upp den trasiga stationen. För supporten såg det här ut som att fallet var avslutat vilket skapade en hel del förvirring för oss och merarbete för supporten.

Jag tror att totalt var det fyra gånger som supporten sa "men i systemet står det som avslutat" då jag ringde och undrade hur det gått. Felet är inte kritiskt eftersom supporten tar en hel del eget ansvar men det skulle helt klart underlätta deras jobb om de fick bättre information från teknikerna. I vårt fall löste det sig genom att support-killen sa "Jag jobbar imorgon också så jag ringer och kollar med teknikerna när de är tillbaka. Sen ringer jag dig imorgon och ger en tidsuppskattning". Efter höstskörden fick vi ungefär samma problem då den första lösningen inte löste problemet och den andra endast var temporär vilket innebar ytterligare en "överraskningsdag" utan internet. Med bättre återkoppling från teknikerna så hade vi sluppit det problemet.

Sammanfattningsvis innebär det här att min uppfattning om Telias support är att den är alert och engagerad men att det finns en viss förbättringspotential internt. I butik har jag även fått lämna in min Xperia Arc 3 gånger men kommer nu att få mobilen reklamerad till fullt pris trots att jag använt den i 1,5 år vilket är trevligt och baserat på fel som inte ligger hos Telia.

3

3 var däremot en mardröm att arbeta med (mot) och det enda positiva jag kan säga är att de åtminstone svarar snabbt på mejl. Däremot innebär mejlen oftast att man ska ringa deras kundservice via telefon där de har en särskild bredbandssupport. Vad de däremot saknar är information om väntetid vilket snabbt fick mig att tröttna.

Dessutom är jag en elak jävel som har läst Handelsrätt vilket ställde till det för dem. Problemet var att en försäljare hade sålt ett abonnemang till mig som jag behövde för att kunna arbeta under en militärövning. När jag väl kom ut i terränglådan visade det sig dock att någonting med dongen (en 2 år gammal dong som säljaren sa skulle fungera), Windows 7 och 3:s nät innebar att jag blev utkastad ifrån nätet. Kort sagt uppfyllde inte varan den beskrivning jag fått och jag krävde därför en reklamation vilket snabbt utvecklades till en stilstudie i dålig telefonsupport.

I korthet kan man säga att 3 har oerhört strikta rutiner för vad deras medarbetare på kundsupporten får göra. Rutinerna stämmer dessutom inte överens med vare sig konsumentköpslagen eller det naturliga beteendet för en missnöjd kund.

Jag tröttnade ganska omedelbart och föreslog därför att de skulle skicka mig vidare till deras reach back funktion för svåra fel. Det visade sig vara deras "Kundombudsman" vilket är en något missvisande titel då hon varken har intresse eller befogenhet av att verka till kundens intresse.

Till slut löste jag helt enkelt situationen genom att citera på 26 § och 27 § i Konsumentköpslagen och föreslå att de antingen kunde kreditera fakturorna eller fortsätta diskussionen i tingsrätten. Då insåg tillslut någon att de faktiskt inte hade några möjligheter att kräva in abonnemangsavgifterna och fakturorna krediterades även om de fortsatta att skicka påminnelser även efter att de sagt att de krediterats.


Slutsatser

Bra support är inte en hållbar konkurrensfördel eftersom den är lätt att kopiera. Men det är en bra indikator på om företaget är välskött. Telia imponerar här då det märks att man byggt upp en support med kompetent personal som får agera under eget ansvar.  På sikt tror jag dessutom att ett sådant system är klart kostnadseffektivare då personalomsättningen minskar kraftigt på kundtjänster där de anställda kan styra sin egen situation och behandlas som kompetent personal.

För Tre krävs det en rejäl omställning för att komma ikapp. Sköter man kundtjänst som ett lågkvalificerat yrke får man i allmänhet lågkvalificerade medarbetare och en hög personalomsättning. Därför blir det en övergångsperiod då man får bränna en hel del pengar på vidareutbildning av folk som sedan slutar och kvalitetsproblem då man ger medarbetarna ansvar som de inte klarar av.


Däremot är utgångsläget för ett sådant arbete väldigt gott då det i Sverige finns stor mängd unga människor med erfarenhet av telefonsupport vilket underlättar nyrekrytering. Om man antingen lägger ut supporten på entreprenad eller tar tillbaka den från en extern leverantör (beroende på hur det ser ut i dagsläget) så borde man ganska snabbt kunna bygga en effektiv kundtjänst som inte belastas av gamla synder.

onsdag 23 oktober 2013

Beijer Alma Q3

Beijer Alma är för mig både ett aktieinnehav och en konjunkturindikator då de har en bred exponering mot tung industri i Sverige.
  • Nettoomsättningen blev 753 Mkr (652) under tredje kvartalet och 2 293 Mkr (2 101) för januari–september.
  • Resultatet efter finansnetto uppgick till 100,3 Mkr (76,1) för tredje kvartalet och 288,3 Mkr (266,8) för januari–september.
  • Vinsten per aktie uppgick till 2,55 kr (1,84) under tredje kvartalet och 7,32 kr (6,46) under januari–september.
  • Kassaflödet exklusive företagsförvärv uppgick till 80 Mkr (91) under tredje kvartalet och 209 Mkr (222) under januari–september.
  • Fortsatt stark balansräkning, nettoskuldsättningsgraden uppgick till 11,6 procent (8,8).

Lesjöfors verksamhet består av industrifjädrar/banddetaljer samt chassifjädrar. I jämförbara enheter var ökningstakten 20 procent och inklusive årets förvärv var ökningen 28 %. Högsta tillväxten hade Lesjöfors inom affärsområdet Chassifjädrar som växte med 56 procent under kvartalet. Man har gjort stora förvärv inom chassifjädrar men att föregående vinter var hård påverkar även fortfarande resultatet.

Habias fakturering växte under tredje kvartalet med 4 procent till 151 Mkr. Både Telekom och övriga produktområden hade högre fakturering än motsvarande period föregående år. Orderstockarna sjönk under kvartalet beroende på lägre orderingång från industrikunder samt försenade beställningar från kärnkraftkunder. Affärsaktiviteten inom kärnkraftsområdet är dock hög vilket bör leda till förbättrad orderingång under kommande kvartal. Förbättrade försäljningsvolymer bidrog till att Habias rörelseresultat steg från 13 till 15 Mkr.

Beijer Techs fakturering steg med 1 procent till 178 Mkr under tredje kvartalet. I jämförbara enheter sjönk dock faktureringen med 9 procent. Takten i nedgången var lägre än under tidigare månader. Under det senaste kvartalet är det framför allt Flödesteknik som haft svagare fakturering, medan försäljningen inom Industriprodukter varit relativt oförändrad. Beijer Tech är det bolag som har den största exponeringen mot tung industri och det är därför oroväckande att faktureringen fortsätter att minska i jämförbara enheter.

Sammanfattningsvis tycker jag det är tydligt att de ekonomiska problemen fortsätter även om varken börsen eller media tar hänsyn till det. Däremot är jag mycket nöjd med att Beijer Almas konjunkturokänsliga verksamhetsdelar fortsätter att gå bra.

söndag 13 oktober 2013

Att förutspå tillväxt i investeringar

Det finns gott om investeringsstrategier men det finns två strategier som jag personligen föredrar.

  1. Köpa tillväxtbolag till en värdering som inte kräver (mycket) tillväxt.
  2. Köpa bolag som befinner sig i krisbranscher utan att själva krisa särskilt mycket och vänta på att dessa ska återgå till normal intjäningsförmåga.

För mig passar kategori 1 bäst eftersom den här typen av bolag ofta är entreprenörsdrivna och med en tillräckligt koncentrerad produktportfölj för att jag ska kunna analysera marknaden. Baserat på svaren till mitt föregående inlägg om investeringsmetodik är det även tydligt att många andra investerare tycker att det är en aning olustigt att sia om framtida tillväxt (förutsatt att lönsamheten inte funnits där tidigare) vilket kan vara en förklaring till varför bolag som Doro och Diadrom Holding är så billiga.

Själv så skulle jag vilja dra paralleller till gymnasiets lektioner i fysik när det gäller tillväxtinvesteringar. För både företag och stenar finns en utbredd tro på att normalläget är att ligga still. Men faktum är att om en sten flyger med en hastighet av 10 m/s så kommer den fortsätta att göra det fram till dessa att externa krafter såsom luftmotstånd eller kollisioner med marken påverkar hastigheten.

I allmänhet skulle jag säga att samma sak gäller för många företag. Företag såsom H&M eller Vtec har tillväxten som en integrerad del av sin verksamhet då man hela tiden söker efter nya lokaler eller nya verksamheter. Det som begränsar dessa bolags tillväxt är därför inte utrymmet för tillväxt utan istället den tid som krävs för att utvärdera varje fortsatt steg i expansionen. En investeringsavdelning kan självfallet inte bli hur stor som helst vilket innebär att tillväxttakten för många företag avtar med tiden. Men för bra bolag med stabil tillväxt tror jag att risken för omedelbara stopp är mindre än samma risk för bolag som saknar expansionsmöjligheter.


En annan faktor som talar för hållbar tillväxt är hur majoriteten av alla marknader fungerar. Innovation adoption lifecycle är en modell som är populär bland entreprenörer och företagsanalytiker och som även jag brukar använda


Vad modellen säger är att olika delar av marknaden har olika stort motstånd för att ta till sig disruptiva teknologier vilket kan innefatta produkter såsom mobiltelefoner utan knappar eller helt webbaserade mäklarsystem.

Innovatörer är människor som är villiga att prova i princip vad som helst. Det här motsvarar kurskamraten som alltid insisterade på att köra gemensamma projekt i "Google wave" eller surfade i mobilen redan innan pekskärmarna fått sitt genombrott.

Early adopters är den viktigaste marknaden då det är människor som är villiga att ta till sig teknik men har ett sådant omdöme att man främst börjar använda den då den verkligen fungerar. Det här motsvarar alltså personer som har haft Dropbox i flera år och tyckte att iPhone3 var en riktigt bra mobiltelefon.

Alla kundkategorierna därefter (84 % av marknaden) bygger sitt köpbeteende på förtroende snarare än kritisk analys av nya produkter. Huruvida produkten är bra är alltså underordnat andra människors upplevelse av produkten. De olika grupperna kräver olika mängder bevis men centralt är att man inte tar till sig saker i onödan eller utan referenser. Det här innebär även att en innovativ produkt som får en mer utvecklad konkurrent under en lång tid kan fortsätta växa helt enkelt eftersom man har fler (eller högljuddare) kunder som kan bekräfta produktens kvalité och värde.

Det här innebär att det finns en tröghet i alla system och vi ser den här trögheten bland många konsumentprodukter. Alvedon och Ipren är t.ex. inte bättre än motsvarande läkemedel med samma aktiva substans, men de kan ändå hålla en högre marginal helt enkelt eftersom vi kan relatera till produktnamnet och har köpt den tidigare.

Vad jag försöker säga med det här är att man ska fundera på var "status quo" egentligen befinner sig. Sannolikheten för att H&M ska öppna 0 nya butiker är lägre än sannolikheten att de ska öppna 350 nya butiker och Vitec kommer med största sannolikhet fortsätta köpa nya företag. Däremot ska man alltid ha en säkerhetsmarginal och en bra sådan för många tillväxtbolag skulle kunna vara att fokusera på bolag där kassaflödet exklusive investeringsverksamheten kan rättfärdiga den nuvarande värderingen.

Kategori 2 bolag har jag inte hunnit investera i men det kommer troligtvis med den nya investeringsmetodiken och åtminstone Vivendi ser ut som att bra exempel på den metodiken. Nästa år hoppas jag även att några danska småbanker ska komma med på den listan även om det ser lovande ut redan nu ;-).

fredag 11 oktober 2013

Ny konkurrent till Fingerprint Cards?

Fingerprint Cards är för mig som investerare ointressant (analys här). Men jag tycker att Affärsvärldens rubriksättare gör ett klassiskt misstag när vederbörande beskriver ett bolag som grundades 2004 som konkurrent baserat på att de börsnoteras just nu. Next Biometrics har enligt Affärsvärldens artikel en orderbok på 260 Mkr så hur man än vänder och vrider på det så är den enda formen av ny konkurrens som skapats att det finns ytterligare ett börsnoterat bolag i Norden som vill tjäna pengar på fingeravtryck.

Den här typen av frikopplingar mellan "börsvärlden" och "företagsvärlden" är tyvärr inte helt ovanlig och jag tror att aktiemarknaden skulle vara långt mindre volatil om varje investerare varje morgon påminde sig själv om att en aktie inte är mer än en administrativ enhet som ger rätt till en del av vinsten i det bolag som aktien är knuten till. Så fort man tappar kontakten med den insikten så blir det lätt att snurra in sig på den riskfria räntan och konjunkturanalyser som gärna leder till en klart högre värdering än vad som är hälsosamt.

 En VD kan ofta prata upp priset på aktien. Men på lång sikt är det alltid bättre med en VD som fokuserar på att bygga värden i bolaget därför att förr eller senare inser andra investerare att priset bör ökas för att motsvara värdet.

Jag har även en fråga till användare som kommit hit via Facebook. Var är det för inlägg som har delats på Facebook och i vilket sammanhang? Jag har flera hundra läsare från Facebook den här veckan och förstår inte riktigt varför =).

tisdag 8 oktober 2013

Att strömlinjeforma min investeringsmetodik


Spartacus sammanfattade väldigt elegant hur jag (och han så klart) ser på olika investeringsstratergier när ha kommenterade på min H&M försäljning med orden Rätt eller fel avgörs ju inte av vad H&Ms kurs är nästa vecka, eller nästa år, utan av vad som är rätt för dig utifrån dina premisser och sätt att hantera risker. Vi kan inte kontrollera eller förfina utfallen bara våra egna beslutsprocesser.. Rent praktiskt kan man säga att min beslutsprocess hittills har byggt på en kombination av vinstintresse och en önskan om att förkovra mig i gott affärsmannaskap.

Vinstintresset har helt klart tillgodosetts i förhållande till indexfonder men jag har samtidigt bytt mycket tid mot kunskap då jag valt att gå extremt djupt i mina analyser av bolag såsom Moberg Derma, Vitec och Diadrom Holding. En oväntad bonus av den här metodiken är att jag i olika sammanhang fått tillfälle att ha mycket givande samtal med skickliga affärsledare såsom Bertil Persson (Beijer Alma), Peter Kollert (Beijer Tech), Karin Friberg och Olov Sandberg  (Vitec) vilket varit enormt spännande.

Under 2013 har det däremot skett en förskjutning då värdet på min tid har ökat samtidigt som marginaleffekten av ökad kunskap har minskat. Därför är det dags att börja effektivisera min investeringsmetodik och gå mot att bli en mer mogen investerare med en mer strömlinjeformad analysprocess.  I princip är det tre förändringar som jag planerar att genomföra för att effektivisera min investeringsmetodik och minska ned på mängden tid som jag spenderar i min lärandeprocess med låg ekonomisk avkastning

Effektivisera bevakningslistan



En välskött bevakningslista är ett ovärderligt verktyg eftersom det ger en bra plattform för att bevaka och utvärdera aktier efter att man med gjort en inledande analys. Hittills har jag inte upprättat en effektiv bevakningslista utan istället samlat på mig en samling analyser samt ett ”superdokument” där nyckeltal för från de olika analyserna har sammanställts i en serie ögonblicksbilder. Metodiken har givit god insikt i många fina bolag. Men för långsiktigt investeringsarbete är metoden ineffektiv då ögonblicksbilder har ett kort bäst före datum och hela tiden måste uppdateras.

Genom att ta fram en mer statisk lista med bedömda långsiktiga värden kan jag bättre följa upp olika investeringsmöjligheter och även använda Avanzas mejltjänst för att automatiskt få information då en aktie når en attraktiv nivå.

Aktivt utnyttja andra bloggare och bra fonder



Investeringar bygger alltid på eget ansvar men i framtiden kommer jag i större utsträckning att använda börsdata.se + en egen marknadsanalys för bolag där det redan finns starka analyser. Det här lär spara tid både i sållningsprocessen och då jag kan fokusera på att läsa ett fåtal årsrapporter istället från att kollationera data från flera rapporter.

Utvärdera andra investeringsmöjligheter



Just nu är jag sugen på Didner & Gerges småbolagsfond, Skagen global och Spiltans räntepappersfond. Dessutom bör jag utvärdera hur stor del av kapitalet som kan placeras i låst räntesparande under det närmaste året. Situationen är en aning knivig eftersom kapitalbehoven är direkt beroende på variabler såsom husköp och bilköp, men just nu har vi definitivt för mycket fria likvider i lågräntekonton.

Bloggens framtid



Det är osäkert hur bloggen påverkas men rent praktiskt tror jag att det kommer att bli roligare att blogga med kortare och mindre snåriga inlägg. Det ska även bli intressant att se hur lång bevakningslistan kommer att bli. Jag kommer definitivt att skära ned på antalet bolag i mitt nuvarande uppföljningsdokument och målet är att listan inte ska vara allt för lång. Därför att även om jag kan kapa 20-30 % av tidsåtgången med ovanstående åtgärder så kräver en välskött bevakningslista ändå ett rejält arbete för att vara värdefull.