Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

fredag 26 april 2013

Lite investeringsfilosofi

I varje aktieaffär finns det en säljare och en köpare. Det här innebär att varje gång du gör ett köp så har någon annan beslutat sig för att göra motsatsen. Om affären ska bli framgångsrik krävs det med andra ord att någon annan går miste om den avkastning som du erhåller. Jag brukar därför påminna mig om att en bra affär endast sker när en kombination av följande faktorer föreligger:
1.       Jag har mer information än motparten.
2.       Jag tolkar information bättre än motparten.
3.       Motparten köper/säljer av externa skäl.

Skäl nummer 3 blir allt vanligare och jag har svårt att förstå de investerare som för något år sedan beklagade sig över robothandlarna eftersom de uppmuntrar skäl 3. Men externa skäl drabbar inte bara "robothandlare" utan även pensionsfonder och andra fonder som handlar med olika typer av begränsningar. Det klassiska exemplet är etiska fonder men det är även vanligt med fonder där man omfördelar mellan branscher, handelsområden eller tillgångsslag vilket innebär att ett företag såsom Sandvik kan tappa flera procent då fonder viktar ned ”stålföretag”, ”Europa” eller ”aktier”. Besser har skrivit mer om det här.

Att handla med en ren ”edge” i form av mer eller bättre information är också något som många småsparare drömmer om. Jag har själv funderat på det här (se exempel med Moberg Derma här) men i allmänhet finns det nog alltid åtminstone en signifikant investerare som har samma kunskap som mig. Målet blir därför snarare att köpa då en kombination av de tre faktorerna har urholkat köpsidan så långt att priset blir orimligt lågt. Mitt bästa exempel på detta är BP. Som jag köpte då många aktörer verkade extrapolerade BPs kostnader i Mexikanska Golfen utifrån Exxon Valdez katastrofen. Många fonder sålde då men jag misstänker att priset hölls uppe av fondförvaltare som hade vett nog att prata med marinbiologer som kunde berätta att bakterier i Mexikanska Golfen lever på att bryta ned olja men att de inte lever i de kalla oljefria vatten som Exxon Valdez sjönk i.

Därför bygger mina inköp helt enkelt på bolag som handlas med en signifikant rabatt då de av ett eller annat skäl anses vara mindre attraktiva för investerare. Eftersom jag ser mitt ägande som långsiktigt och har en lite speciell syn på ”storleksrisk” (jag har skrivit om det med rubriken ”Har storleken betydelse?” här) så äger jag därför aktier i en hel del sådana bolag (Vitec, Formpipe, Beijer Alma, Doro och Diadrom Holding). Tanken är inte att de ska uppvärderas utan helt enkelt att långsiktig tillväxt ska generera hög avkastning och höjt aktiepris. Ibland kombineras det här med en uppvärdering (Vitec har gått från P/E 11 till 14 på sista tiden) men det är inte målet i mina investeringar.

En annan faktor som spelar in är ofta generella bransch eller marknadsnoteringar. Bolag noterade i Sverige handlas till exempel ofta med en rabatt gentemot amerikanska bolag trots att man i många fall har väldigt likartad marknadsrisk på grund av global försäljning.

Båda rabatterna bygger ofta på en rationell grund då små företag oftare råkar ut för ”svarta svanar” och volatila marknader innebär en signifikant valutarisk för institutionella investerare. Men jag tror att man i stor utsträckning kan kompensera för detta genom att genomföra en riktigt noggrann investeringsprocess där man kombinerar ”Lynchning” (utvärdera företaget ur ett konsumentperspektiv för att värdera tillväxtpotential och hållbarhet) med sunt förnuft i investeringsarbetet. Vilket är ett stort skäl till varför jag envisas med att förvalta min egen aktieportfölj trots tidskostnaden.

Fotnot: Egentligen är det här inledningen på ett nytt Lynchningsprojekt men det blev lite för långt för att lägga in i analysen som kommer om några dagar.

6 kommentarer:

  1. Vid varje stor börsnedgång så får man faktor 3 gratis på grund av tvångsförsäljningar från överbelånade, fonder som måste sälja när folk säljer fonder i panik osv. Externa skäl kan ju också vara något så enkelt som att en investerare behöver pengarna till annat som att köpa hus, bil, båt, betala lån eller vad det nu kan vara.

    Jag tror att också faktor 1 och 2 till viss del påverkas av panik och kommer på köpet om man bara håller huvudet kallt. Det kan nog ha visst värde att ha bolag med diversifierad verksamhet i vissa fall, det du bland annat framförde i "storleksrisk"-diskussionen.

    Den mycket mörka framtidssyn som uppstår med jämna mellanrum är ofta överdriven - se bara dippen kring 2008-2009 när marknaden måste ha trott att trodde att världen skulle gå under. Om man inte trodde att världen skulle gå under, hade man då ett informationsövertag? Själv hade jag noll koll, var nybörjare då, men hoppas kunna agera rationellt nu.

    Att köpa finansiellt starka bolag som inte gör förlust ens under tuffa tider
    när det råder krisstämning borde dels leda till fin avkastning och dels till lägre risk än att köpa dyrt innan krisstämningen råder.

    Kanske handlar det om att man (jag med min syn) istället underskattar risker och tar större risker, alltså högre beta som väl är effektiva marknadshypotesens sätt att möjliggöra högre avkastning (eller lägre om det går fel). Men även mitt mål är att köpa med en signifikant rabatt, eller säkerhetsmarginal om man vill kalla det för det. Förhoppningsvis lyckas det tillräckligt mycket oftare än det misslyckas. Vi får väl se, jag har stoppat in en hel del sådana bolag i min portfölj nu och ska skriva om det en vacker dag, men de danska bankerna är ett typexempel där marknaden har mycket dystra utsikter (sjunkande utlåning under lång tid och minskande intäkter i kombination med ständigt förhöjda nedskrivningar) som jag inte alls tror kommer inträffa. Eller kanske någon blixt från klar himmel.

    SvaraRadera
  2. Just nu undrar jag om det inte är en omvänd börpanik då man ignorerar en ganska mörk framtid och hoppas på det bästa. Men så har jag känt ofta sedan 2010 så det ignorerar jag i mina investeringar just nu ;-).

    Gällande de lite mer irrationella undergångstankarna som marknaden drabbas av så skulle jag lägga det under punkt två snarare än punkt ett. Eftersom vi inte lever mitt i paniken tror jag helt enkelt att vi får en lite mindre allvarlig smäll när domedagsstämningen sprider sig.

    SvaraRadera
  3. Jo, många bolag tycker jag också verkar vara väldigt högt värderade i nuläget i hopp om en konjunkturuppgång. När det gäller andra bolag (och jag tänker på de som lånar ut pengar till dessa företag - bankerna) spås framtidsutsikterna helt annorlunda. Lite märkligt.

    Instämmer om placeringen av punkten. Men vem vet, kanske världen går under medan optimisterna sitter och ser på?

    SvaraRadera
  4. Jag tror att en framgångsfaktor på längre sikt är förmågan att hålla i sina aktier samt köpa mer vid eventuella "dippar". Detta kräver troligen att man är förhållandevis bekväm med bolaget i fråga, så pass att man kan se förbi tillfälliga problem, makronyheter o.s.v.

    Jag är tämligen säker på att jag ALDRIG har ett informationsövertag eller bättre analytiskt förmåga än andra. Tvärtom, så får jag väl skatta mig lycklig om jag är knappt medelmåttig i dessa avseenden. Det blir då viktigare för mig att hitta bolag som jag är bekväm med att äga på lång sikt, samt försöka bedöma ett någorlunda rimligt värde på dem så jag i alla fall inte betalar allt för mycket för ägarandelen.

    SvaraRadera
  5. Tror du missar det viktigaste. Alla har olika investeringshorisont och filosofi.

    Om jag t.ex jagar tic med horisont mellan 10 sekunder och en timme så komme rjag ta andra positioner än t.ex swing traders, contrarians och långsiktiga investerare.

    Olika system ger även olika felsignaler, om du kanaltradar, går efter RSI eller annat så kommer dina signaler se annorlunda ut jämfört med MACD eller Elliot Wave-nördarnas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Högfrekvenstrading finns inte ens med på min lista över viktiga saker.

      Om du tar positioner med en tidshorisont på 10s eller en timme så kommer det handla om tiondels procent i värdeförändringarna. Om du kan skära emellan när en stor aktör handlar så innebär det en liten förlust för dem och en vinst för dig.

      Jag handlar däremot med små summor och låg frekvens så den enda gången högfrekvenshandel påverkar mig är då jag köper aktier i ett stort företag samtidigt som bolaget befinner sig i en stigande trend. Då kanske det blir någon procent dyrare.

      Radera