Topbanner

Reklambanners förhandsgranskas inte på något vis av bloggen och kvalitén på det som marknadsförs är milt sagt varierande. Vid börsintroduktioner rekommenderar jag alla läsare att titta på min checklista för att utvärdera sådana erbjudanden (länk).

torsdag 6 december 2012

Varning för Polyplanks konvertibellån (och även Rehact)

Aktiespararna har med Günther Mård i spetsen tyvärr byggt upp lite av en tradition av att skämma ut sig själv genom att marknadsföra riktigt usla investeringserbjudanden (annat exempel här).

Senast är erbjudandet i "Polyplank" som erbjuder ett konvertibellån med en ränta på 9 %. Aktiekursen ligger i dagsläget runt 6,5 kr och konvertibeln ger rätt att lösa in aktien till 22,5 kr. Med andra ord kan vi ignorera värdet för konvertibeldelen då det får ses som något ambitiöst att ett bolag som inte lyckats nå framgång sedan 2005 plötsligt ska klättra uppåt med 350 %.

Att Aktiespararna med den historiken tillåter ett företag att marknadsföra sig med ord som:

Hög årlig avkastning från ett stabilt företag
Mot bakgrund av det i allmänhet osäkra ekonomiska läget i Europa och den svårbedömda aktiemarknaden framstår en investering i konvertibler som tryggare jämfört med en aktieplacering. Styrelsen i Polyplank anser att 9,0 % i årlig ränta är en fördelaktig avkastning.


Frustrerar mig därför något oerhört. Det enda stabila med Polyplank är att de stabilt har tappat i aktievärde från en noteringskurs motsvarande 60 kr.

För tydliggöra hur uselt det här erbjudandet är så tänkte jag jämföra med vad vi privatsparare kan erhålla från andra håll. Vill man ha en stabil avkastning skulle jag i dagsläget hävda att man kan erhålla en avkastning på lite drygt 6 % via stabila värdepapper genom aktier i bolag som Telia, Fortum och Vivendi blandat med preferensaktier som Klövern och Balder.

Genom att köpa aktier i Polyplank skulle man med andra ord kunna räkna med en överavkastning på 3 procentenheter per år. Jag är ingen expert på hur riskpremier sätts men med lite ingenjörsförnuft och matematik kan vi bygga en enkel modell för att visa hur mycket högre konkursrisk som den högre räntan rättfärdigar.

I tankeexperimentet tänker vi oss att det finns väldigt många olika bolag som är identiska med Polyplank. Samt att de enda utfallen är konkurs eller status quo med fortsatt utbetalning.

Vi säger att jag investerar 1000 kr i 1000 olika bolag (totalt 1 Mkr) som är identiska med Polyplank. Därigenom skulle jag varje år tjäna 90 000 kr förutsatt att inget bolag går i konkurs. Motsvarande i min "säkra" portfölj skulle jag då erhålla 60 000 kr i utdelningar.

För varje Polyplankklon som går i konkurs skulle jag däremot förlora 1090 kr eftersom jag går miste om konvertibeln + ränta. Det innebär med andra ord att det skulle räcka med att 27,5 av mina 1000 bolag (2,75 % av antalet bolag) skulle gå i konkurs för att den höga räntan skulle ätas upp av pengar som förloras i konkurser.

Med andra ord innebär erbjudandet en ränta som motsvarar en konkursrisk för Polyplank som är 2,75 % högre än för min "säkra" portfölj". För att sätta det här i ytterligare perspektiv kan vi därför fråga oss om risken för att Polyplank (7,1 Mkr i omsättningen och -0,9 Mkr i resultat) går i konkurs är mindre än 2,75 % högre än för Balder (hyresintäkter på 1 530 Mkr och 446Mkr i vinst).

Jag tror inte att någon läsare som tar sig tid att läsa det här är dumma nog att tycka att risken för Polyplank endast är 2,75 % högre än för Balder. Därför krävs det att vi seriösa privatinvesterare tar strid mot Aktiespararna när de är villiga att publicera den här typen av annonser vars enda syfte är att blåsa småsparare även om vi inte själva drabbas.

Fotnot, detta fäller även Rehact som marknadsför ett liknande erbjudande men utan stöd av Aktiespararna.

6 kommentarer:

  1. Du kan ju se vad jag skriver om tidningen i min blogg

    http://viktigafragor.blogspot.se/2012/12/grasrotsfinansiering-crowdfunding.html

    SvaraRadera
  2. Bra inlägg! Tyvärr en av baksidorna med annonsintäkter. :/ Tyvärr kanske det också skapar en ond spiral. Tidningen/organisationen ses som mindre seriöst och mindre småspararvänligt om det hela tiden lyfts fram suspekta erbjudanden. Detta tappar man medlemsantal och medlemsavgifter på vilket leder till att man blir än mer i behov av annonsintäkter...

    SvaraRadera
  3. Jag har svårt att ta Aktiespararna på allvar. Det publiceras en masssa trams och direkt missvisande artiklar där och än värre ser jag inget mervärde för medlemmarna. Syftet med Aktiespararna är fint, men jag gillar inte dagens tappning av organisationen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att Gunnar Ek brukar göra ett bra jobb på bolagstämmor men det räcker inte riktigt för att jag ska uppskatta dem.

      Radera
  4. Hej. Känner allt oftare samma sak gällande aktiespararna. Fler och fler emissionsprospekt från förhoppningsbolag (detta gäller även Aktieinvest, som fungerar som förmedlare vid prospekt gällande en mängd mindre men inte nödvändigtvis oseriösa bolag). Detta kan man kanske "förlåta" inte minst eftersom man får skylla sig själv om man investerar i en del av dessa mer eller mindre seriösa företag. Kommer någon ihåg "N stor stark"?

    Mitt främsta problem med aktiespararna på senare tid har dock varit av annan natur även om det tangerar det Spartacus nämner. Sedan ett par år tillbaka tycker jag allmänt att bolagen som väljer att komma på aktiesparmötena och aktiespararnas kvällar allt oftare är av samma natur som de som lämnar emissionsprospekt i tidningen. Det handlar om rena förhoppningsbolag med ibland galna ideer eller (oftast) inga ideer alls, som aktiespararna presenterar som nästa stora bolag. Allt oftare får jag intrycket av att större bolag eller bolag av begränsat intresse av ägaspridning tackar nej till aktiespararna, oklart om det är p.g.a. organisationen. Jag kommer ihåg för några år sedan när en ledande ir-person från Investor kom till min lokala förening, det var full diskussion och han avrade på alla frågor öppet och ärligt på ett sätt som jag (och säkert alla andra) uppskattade stort, han visste att många investerade en del av sina besparingar i företaget han representerade och behandlade situationen därefter. Att jag sedan aldrig själv skulle invetera i Investor är en annan sak. De senaste två åren tror jag bara det varit Husqvarana och Trelleborg från Large Cap, resten har varit forsknings- prospekterings- eller lokala företag. Inte ointressant men man undrar var storbolagen tagit vägen. Jag undrar om inte aktiespararna själva bidragit till situationen genom samarbeten med t.e x Leox och att olika lokalavdelningar haft samarbete med mindre ärliga företagare (som fallet med 24Mas). Ironoskt nog ser jag nu att aktiespararna skriver om Leox i sista numret som är ute idag. För inte så länge sedan hade Aktiespararna och Leox ett gemensamt seminarium här nere i Skåne men då var de inte suspekta...
    PJ

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har faktiskt börjat bli så luttrad att jag är skeptisk mot bolag som betalar Aktiespararna eller Redeye för att synas. Remium verkar fortfarande ha en del kvalitetsbolag men ofta är det bolag som främst är beroende av sina ägare.

      Radera